Har du pluggat några år och funderar på en nystart med bättre studieresultat? Eller är du ny på högskolan och fortfarande lite chockad över att nu är allt upp till dig? Då kan det vara bra med lite studietips. Här är Naturvetarnas bästa tips för att klara plugget utan att du blir jättestressad eller behöver skippa dina engagemang i kåren, tiden med kompisarna eller…

Generella tips
Det finns många små och stora tips för att lätta upp pluggandet generellt, här är några: 
Lägg upp en plan för terminens eller årets studier. Det är ofta väldigt skönt att ha, så att du slipper stress sista veckan innan tentorna. Utgå från kursplan och lärarinstruktioner och lägg upp ett veckoschema för kurserna med föreläsningar, grupparbeten, inlämningsdatum och – sist men inte minst – sociala aktiviteter, så att du inte glömmer att leva och få kraft utanför pluggandet!
Gå på föreläsningarna. Föreläsaren tar upp det som han/hon tycker är viktigt, och det är det som kommer på tentan. Det är också normalt att vissa saker bara sägs på föreläsningen och inte finns i boken. Boken kan dessutom vara dåligt uppdaterad, svårtolkad eller direkt felskriven.
Gå igenom dina anteckningar efter föreläsningen så att du förstått allt och kan sortera in eventuellt extramaterial som du fått på rätt ställe. Guld att ha till tentainläsningen…
Försök att få tag på gamla tentor från kursen för att se vilka frågor som varit viktiga förut, det har du rätt till. Om inte institutionen eller föreläsaren har gamla tentor kan ibland kåren, ämnesrådet eller äldrekursare ha tentor. Det är bra att få tentor med svar, så att du ser hur poängsättningen går till och vad som är viktigt.
Under tentan: När du väl sitter där med alla hjälpmedel du får ha, plus kaffetermosen/frukten/chokladkakan är det lätt att vilja göra av med alla frågor på en gång. Ta i stället någon minut och läs igenom alla frågor, lägg upp en plan över ungefär hur mycket tid varje fråga får ta och fundera på vad läraren vill ha för svar – det gör det lättare att vara kort och effektiv. Fastna inte på någon fråga när du börjat besvara den – gå vidare och kom tillbaka senare. Kanske har du fått bättre uppslag till svar då.
Utvärdera efter tentan: vad gick bra och vad gick sämre under kursen som gått? Hur kan du undvika felsatsningar och onödig stress under nästa kurs?

Hur pluggar du bäst?
Alla är olika … inte minst när det gäller hur vi lär oss saker. Man brukar prata om tre typer av preferenser för inlärning - tre typer av människor - och de flesta av oss är någon av typerna mer än de andra. Testa alla inlärningstips här nedanför för att se vad som passar dig och rent generellt: använd alla sinnen när du ska lära dig något.
Har du visuell preferens, lär du genom att se på saker? Läs då litteraturen och gör skriftliga sammanfattningar, egna bilder, skisser, symboler och mindmaps. Se en film om ämnet. Skriv minneskort med viktiga fakta.
Har du auditiv preferens, där du lär bäst genom att höra informationen? Lyssna då intensivt på föreläsningar, plugga i par eller i grupp, läs högt för dig själv, spela in dig själv och lyssna. Se och hör filmer om ämnet. Redovisa för andra.
Är du kinetiskt lagd och behöver känna och göra saker för att informationen ska fastna? Sitt långt fram under föreläsningarna för att kunna fokusera ordentligt, anteckna nyckelord och rita bilder. Gå fram och tillbaka hemma medan du läser högt för dig själv. Gör rollspel, film, praktiska experiment eller modeller, fältstudier, dataspel eller Power Point-redovisningar.
Andra tips är att fundera på i vilken miljö du pluggar bäst. Någon kan koncentrera sig enbart om det är helt tyst, andra vill gärna ha musik, prat eller sorl i bakgrunder för att kunna vara på topp. Efter ett tag märker du också när på dygnet saker och ting fastnar som bäst. Är det på kvällen, eftermiddagen eller förmiddagen?

Miljö och rutiner
För att maximera effekten av ditt pluggande är det en hel del du kan tänka på runtomkring.
Ordna en ”läshörna” som manar till fokus: inga distraktioner, bra stol och bra belysning.
Skapa en rutin runt pluggandet - ett ”nu ska vi fokusera på att läsa”-mönster: ett glas vatten, en kopp te, några morotsstavar, lagom öppet fönster, sköna kläder… hitta ditt sätt att koppla bort så mycket annat som möjligt. Testa olika platser: universitetet, biblioteket…
Läs inte för kort tid och inte för länge: dela in pluggandet i 30-50-minuterspass om det handlar om teori. När du ska lära dig något praktiskt är det bra att hålla på längre: 90-120 minuter.
Skippa inte sömnen! Den behövs för att du ska hinna sortera allt du läst i huvudet. Försök sluta läsa minst en timme innan du lägger dig för att göra sömnen mer effektiv.

Lästekniktips
Det finns en hel del du kan göra för att effektivisera själva läsandet/inlärningen. Här är några tips:
Läs flera gånger. Det bästa är att hinna skumma hela texten och även läsa igenom den innan du går på föreläsningen. När du varit på föreläsningen är det ultimat om du hinner läsa texten ordentligt och stryka under det viktiga inom 24 timmar efter att du läst/hört innehållet – då kommer du ihåg som bäst och slipper ”börja om” några veckor efteråt på tentainläsningen.
Associera och visualisera. Det är lättare att få ny fakta att fastna om du associerar den med saker du redan kan. Sätt in den nya kunskapen i ”gamla” sammanhang och hitta på ett sätt att få ihop gammalt och nytt. Om det är helt omöjligt, försök hitta ett annat sätt att hitta sammanhang mellan nya termer och system. Ramsor och berättelser är ofta lättare att komma ihåg ju mer överdrivna, absurda och löjliga de är. När du sedan får mer att hänga upp informationen på kommer den att lägg sig på ”rätt plats”…
Rita mindmaps – ett bra sätt att sätta in fakta i sitt sammanhang och få ett samband. Läs mer på studieteknik.se.  
Investera tid i att lära dig läsa snabbare – det har du nytta av under hela livet. Det finns flera böcker i ämnet, bland annat ”Snabbläsning” från Bokstavligt Förlag.

Om tröttheten tar över…
 Plåga dig inte om du känner att fokus börjar tryta och du knappt förstår vad som står längre. Öppna fönstret, drick vatten och ta en paus:
Discopaus: sätt på musik du blir glad av och studsa runt till den en stund tills du blir lite ”flåsig”. Snurra med armarna, ”headbanga” försiktigt så att du får mer blod till huvudet.
Promenadpaus: gå ut en snabbpromenad, gärna i en skog så att du får lagom mycket intryck, landa lite och skaffa lite distans om du behöver det. (”Träden kommer att stå kvar här trots att jag inte lär mig citronsyracykeln utantill just i dag”)
Japansk paus: Stå upp, andas några djupa andetag, slappna av, hoppa lite och skaka armarna. ”Hagla” lite lätt med fingertopparna på huvudet. Slå lätt med lätt knuten hand på nacke, axlar, ut på armarnas utsida och in igen på utsidan. Andas djupt hela tiden. Du kan öka blodcirkulationen ytterligare genom att fortsätta ”studsa” med handlovarna på fram- och baksida – både på överkropp och på ben.
Om du skriver hemtenta eller exjobb och har fastnat i en formulering eller inte kommer vidare kan det hjälpa att byta miljö – om du har tur ser du texten ur en ny vinkel och din ”upphakning” lossnar.

Lycka till! Passa också på att läsa våra karriärtips, söka jobb-tips, och vår arbetsmarknadsinformation med aktuell lönestatistik för våra medlemsgrupper.