universitetsturnén Rundabordssamtalen i Uppsala den 2 februari ägnades åt att ta upp olika aspekter av situationen för svenska forskare och var premiär på  universitetsturnén som Kunglig. Vetenskapsakademien, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Naturvetarna genomför i februari och mars. Fem universitet ska gästas för att samla studenter, doktorander, universitetspersonal, näringsliv, opinionsbildare, fackliga företrädare och andra som är engagerade i svensk forskningspolitik.

- Diskussionerna är det viktiga, sade Stig-Roland Rask, som var kvällens programledare.

De fem talare som höll korta inlägg kallades också därför för inspiratörer för att på så sätt lägga tonvikten på samtalen kring borden, för att betona att talarna skulle ge inspiration till diskussioner och inte leverera några färdiga lösningar.

Vikten av unga forskare

Varför unga forskare är så viktiga togs upp av Joseph Nordgren, vicerektor teknisk-naturvetenskaplig fakultet i Uppsala, som menade att unga forskare kan vara rörliga och föra in nya tänkesätt.

- Det är de unga forskarna som gör de stora och banbrytande upptäckterna. Sannolikheten för att man har förmågan att tänka nytt är störst när man är ung, sade Joseph Nordgren.

Lars Rask, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning, berättade om hur stor skillnad det idag är i jämförelse med några decennier tidigare:

- När jag var forskare var det lätt att vara forskare. Även om jag inte hade fast tjänst hela tiden var jag aldrig orolig. Det fanns rekryteringstjänster och olika tjänster. Vi var inte så många i relation till de här tjänsterna. Vi fick alltid jobb, sade Lars Rask.

Han tog upp fler skillnader:

- Fram till för 20 år sedan hade professorerna fakultetsanslag, pengar till lön och resurser. Då fanns det fler vågade projekt, man vågade testa allt möjligt. Det är omöjligt idag. Vi har mängder av professorer som inte har sina löner garanterade utan måste använda sin tid åt att dra in anslag. Det här tror jag är ett problem för svensk forskning.

- Den forskning som görs på universitet är bra, men inte så revolutionerande, den bygger mer på säkerhet, tillade Lars Rask.

Fördel/nackdel att åka utomlands?

Ett annat problem som togs upp var att ansökningar till medel för forskningsprojekt kräver hög precision.
- Man vet inte alltid vad som blir resultatet av forskningen och att behöva ange för precist kan hämma kreativiteten, sade flera av deltagarna under kvällens lopp.

Att åka utomlands och skaffa sig nya vyer och andra sätt att ta itu med problem, rekommenderades av flera av inspiratörerna. Det kan dock ha sina sidor, menade en del av de medverkande som påpekade att det tar tid att åka utomlands och under tiden kan någon annan ta över de uppgifter som forskaren har. ”Det finns många som står i kö och vill ta över”.  

Röster från samtalen vid borden:
Går inte att skilja på orden organisera och finansiera.
Forskningsprojekten måste ha mer tid på sig. Tre år är för kort tid.
Forskarmiljön måste vara så organiserad och ha så högt i tak att vi tillåter ökat risktagande.
Det krävs mötesplatser mellan de som jobbar inom liknande områden och mellan olika ämnesområden, mellan fakultet och mellan akademi och näringsliv.
Alla vill inte fortsätta som forskare, då bör det finnas vettiga jobb.
Departement skulle må bra av att ha forskarutbildade medarbetare.
Kreativitet kräver trygghet och att slippa söka pengar hela tiden.
Att söka anslag tar energi: tankeresurser och tid.
Forskare behöver få frihet att styra över sina medel, också unga forskare behöver sådan frihet, annars blir det förmynderi.
Med forskning vet man inte alltid hur det slutar, vad resultat blir.
Det behövs fler och tydligare karriärvägar.

De fem inspiratörerna:  
De fem inspiratörerna var Joseph Nordgren, vicerektor teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Lars Rask, vd Stiftelsen för Strategisk Forskning, Lars-Erik Nyström, research director GE Healthcare
Martin Wikström, programchef forsknings- och innovationspolitik Naturvetarna och Suparna Sanyal, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala.

Några citat från kvällen:
Martin Wikström:
- En av de stora problemen är att det inte finns karriärsystem för svenska forskare.

Lars-Erik Nyström:
- Vi vill absolut få in fler forskare inom industrin.
Efterlyser något liknande Råd & Rön för studenter. Finns det någon kvalitetskontroll av era handledare till exempel? Ni sätter ju er framtid i deras händer.

Suparna Sanyal:
Fyra puzzelbitar i balansen för att nå framgång:
Support, Trust, Confidence, Freedom

Fakta
Universitetsturnén besöker fem universitet:
2 februari, Uppsala universitet
9 februari, Lunds universitet
16 februari, Linköpings universitet
23 februari, Umeå universitet
2 mars, Göteborgs universitet

Läs också:
Diskutera unga forskare och forskningspolitik 

Två frågor till tre naturvetare 

Mer om universitetsturnén på webbplatsen för Stockholm Meeting.

Här kan du anmäla dig till universitetsturnén och till Stockholm Meeting.