gästkrönikan Men så här ligger det till. Anders Flodström talade sig varm för nyttiga universitet och anställbara studenter. Inget fel i det. Vem vill ha onyttiga universitet och studenter utan jobb?

Det som oroade mig var inte vad han sa, utan vad han inte sa. Han sa ingenting om det Gunnar Ekelöf skriver i Färjesång (1941): ”Det opraktiska är det enda praktiska i längden.”

Missar poängen

Den som kan sin vetenskapshistoria – eller för den delen livets evolutionshistoria – har läst Jacques Monods Slump och nödvändighet och möjligen Kajsa Varg, inser hur rätt Gunnar Ekelöf har. Och hur oroande det är, när de som talar sig varma för nyttig vetenskap inte också tydligt visar att de tänkt på vad Ekelöf säger.

I naturen – som i kulturen (vetenskapen är en del av kulturen) – uppstår, uppfinns eller upptäcks det mesta av ett skäl. Men det används sedan till något helt annat.

Den som i förväg tror sig veta vad som är användbar forskning och nyttig kunskap missar själva poängen med vetenskap och universitet. Deras viktigaste uppgift är att ta fram ny kunskap. Och hur i all världen ska man kunna veta något alls om sådant som ännu inte finns?

På samma konferens var också en representant för läkemedelsindustrin. Han struntade i om universiteten var nyttiga och vad studenterna läste – bara de var bra, sa han. Så länge han fick garantier för att forskare och studenter kan hantera och använda vår tids mest avancerade vetenskapliga verktyg och teorier var han nöjd. Sedan skulle han nog ta hand om kunskaperna och de kvalificerade studenterna, var hans Kajsa Vargska ståndpunkt.

Utan en tanke på användning

Den mesta ny kunskap han och alla andra innovatörer och industrialister kan ta för sig av har kommit och kommer fram utan en tanke på vad de kan användas till. Mycket är dessutom fullständigt oväntade upptäckter av nya märkliga fenomen när forskare hållit på med något helt annat.

I den svenska finansmarknadens elektroniska nätverk flyter det dagligen runt ofattbara 1.300 miljarder kronor – tack vare säkra krypton. Krypton som bygger på vad några världsfrånvända matematiska talteoretiker – för att inte säga talmystiker – utan någon som helst tanke på nyttan uppfann eller upptäckte för mer än tvåtusen år sedan.

Den globala marknaden för magnetkameror blir i år cirka fem miljarder dollar. Men utan att någon för mer än åttio år sedan undrade över atomens spinn hade det inte funnits några magnetkameror.

GPS hade inte funnits utan Einstein – men vad visste han om det? Och det är bara tack vare nanovärldens märkliga magnetism som vi har mobiltelefonernas ultrasmå hårddiskar. Och utan dem hade vi aldrig fått veta vad som hände i Burma, kunnat följa katastrofen på Haiti och trots censuren veta vad som händer i Iran. Men om det stod ingenting i anslagsansökningarna.

Kunskap som förändrar världen kommer inte från frågor om nyttan – bara från frågor om hur den fungerar.

Peter Sylwan

vetenskaps­journalist och agronom