skogen Som vd för bolaget är jägmästare Ola Hildingsson hedrad över utmärkelsen som Naturvetarnas ordförande Madelen Nilsson delade ut vid en ceremoni på Stockholmmässan under hösten.
– Det är ett erkännande och en hyllning till bioraffinaderiet, som har gått från att producera bulkvaror till nischprodukter som ersätter olja och bomull. Blekeriet utgör ett slutet system utan utsläpp i miljön.
Ola Hildingsson hävdar att potentialen är stor inom alla tre affärsområdena, som dock befinner sig i lite olika faser. Tillverkningen av specialcellulosa för textilindustrin är i full gång och växer. Med cellulosa som grund tillverkas miljövänliga material som har samma egenskaper som bomull.
– Skönare än bomull, vackrare än siden, är vår devis. Många tror att viskos, som också kallas för konstfiber eller konstsilke, är ett syntetiskt materiel.

Miljövänliga kläder

Den missuppfattningen vill Ola Hildingsson ändra på.
– Råvaran kommer från den svenska skogen och är miljövänlig, utan tillsatser av kemikalier eller bevattning. Jämför med bomullsodling som kräver stora mängder vatten och kemikalier.
När viskos framställs, löser man upp cellulosafibrerna med kemikalier till en sirapsliknande vätska, som pressas genom munstycken med fina hål så att textilgarnet bildas.
– Så byggs molekylerna ihop igen till en homogen kedja. Genom sin homogenitet kan de moderna spinnerimaskinerna köras snabbare än när man använder bomull.
Själva tillverkningen av textilier och kläder görs huvudsakligen i Kina.
– Jag bär själv viskoskläder och kan intyga att de är behagliga och har samma förmåga som bomull att hantera fukt. Även stickade produkter görs i viskos och många intressanta blandningar med till exempel elastan, som gör kläderna elastiska, finns nu på marknaden.

Samma virkesbehov

Virkesvolymen, som uppgår till en och en halv miljon kubikmeter, är något större nu än för tre år sedan då fabriken tillverkade pappersmassa.
– Av hemicellulosan (kolhydrater) gör vi bioetanol som används för tekniska ändamål och som bränsle för bussar.
Att Domsjö är Sveriges största producent av biogas är det inte så många som känner till. Den produceras genom anaerob biorening av lakvatten från fabriken. Produktionen motsvarar driften av hundra stadsbussar under ett år. Bränsle på lut
Men det är restprodukten svartlut som är esset i leken. I ett massabruk bränns svartlut i sodapannorna som ger energi i form av ånga och el för att driva fabriksprocessen.
Om luten istället förgasas bildas BioDME, dimetyleter, som har ett högre energivärde. Med en årsproduktion på hundra tusen ton BioDME ersätter den två procent av det totala behovet av diesel för tunga fordon i Sverige.
Om allt går enligt planerna sätts spaden i backen om ett år och står färdig 2013. Totala kostnaden är beräknad till tre miljarder kronor.
– Vi är lovade en halv miljard kronor från Energimyndigheten i utvecklingsstöd. Vi förhandlar bland annat med oljebolag för att klara finansieringen och för att få hjälp med att distribuera drivmedlet, som är flytande under tryck.

Först i världen

EU kan teoretiskt sätta käppar i hjulet om det statliga utvecklingsstödet definieras som statsstöd. Ola Hildingsson räknar dock med klartecken i februari.
En förutsättning för att projektet ska bli lönsamt är också att drivmedlet blir skattebefriat, vilket är troligt eftersom det bygger på förnyelsebar råvara och är klimatneutralt. Det klassas som andra generationens biodrivmedel.
Det finns en stor potential för förgasning av svartlut i Sverige. Om alla 23 massabruk gjorde DME av sin svartlut skulle halva behovet av drivmedel till tunga fordon täckas.
Teknikföretaget Chemrec har utvecklat tekniken i sin pilotanläggning i Piteå. Domsjö blir världsetta på att växla upp till industriell skala.
Om allt faller väl ut är tanken att Chemrec ska sälja tekniken till andra massabruk runt om i världen.

Flera disputerade

I dagsläget omsätter Domsjö Fabriker AB en och en halv miljard kronor och sysselsätter 340 personer i Sverige och 25 i Baltikum. Man har flera disputerade forskare, till exempel är produktionschefen disputerad kemist och kvinna.
– Vi har duktiga forskare och behöver utveckla kompetensen ytterligare när nya produkter ska utvecklas, säger Ola Hildingsson.