arbetsmarknad Göran Dalin ilsknade till ordenligt när han i flera tidningar läste att hippologerna inte får jobb efter utbildningen.
– Sanningen är en helt annan. Enligt vår egen undersökning för något år sedan var bara en hippolog, som tog examen fram till år 2006, arbetslös. 14 procent studerar vidare och övriga jobbar, varav de allra flesta inom hästsektorn.
Men hur kommer det sig att Högskoleverket kommer till en så annorlunda slutsats?
– Många läser vidare för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. En del jobbar utomlands, medan andra har eget företag som inte drar in tillräckligt med intäkter för att komma upp i en lön 181 100 kronor per år. Den som har en lön under det beloppet året efter hippologexamen räknas inte som yrkesverksam i rapporten.

Höjd status

Här sätter Göran Dalin fingret på ett verkligt problem. Lönerna i hästbranschen är låga och på vissa ställen råder rena vilda västern med otrygga anställningar utan kollektivavtal. Löner in natura förekommer, liksom svart arbetskraft, som inte kommer med i statistiken.
– Visst är det så, men en förbättring är på gång och branschen blir mer professionell. Ridskolorna kan inte fuska om de ska överleva, problemen finns snarare inom andra delar av hästhållningen..
Hippolog Therese Waerner vid SLU, som bland annat jobbar med att marknadsföra utbildningen och ge stöd till studentkåren, fyller i.
– Hippologerna har breddat sin arbetsmarknad och jobbar bland annat inom försäkringsbranschen, foderindustrin och naturbruksgymnasier. Både de ”klassiska” hästyrkena och de nya yrken som kommer i takt med en växande bransch behöver tillgodoses av utbildad personal. Det höjer yrkets status, vilket på sikt leder till högre löner och bättre villkor inom hela hästsektorn.

Dålig tajmning

Hon beklagar den dåliga tajmningen för den felaktiga rapporten från Högskoleverket. Den kom ett halvår innan den nya treåriga utbildningen startar i Flyinge efter sommaren.
– Vi satsar mer på marknadsföring än tidigare, till exempel med en film på jumbotronen i Globen. Så jag hoppas att vi fyller de 40 platserna. Ett problem kan bli att en del inte hinner uppfylla praktikkravet på ett halvår innan utbildningen startar.
Therese Waerner blir nästan lyrisk när hon talar om utbildningen och tiden på Flyinge.
– Jag gillade helheten och kopplingen mellan teori och praktik. Och lärarna var fantastiska.
Att tjänstgöring i stallet är en del av utbildningen ser hon inget problem med.
– Det ingår i skötseln av hästarna och ska sättas in i ett sammanhang där man hela tiden kan lära sig mer. Frågan dyker upp bland studenterna med jämna mellanrum och upplevs av vissa som oakademiskt.

Kronan på verket

Det tredje året ger möjlighet till ytterligare fördjupning med valbara kurser och en kandidatuppsats som kronan på verket. Upplägget har skett i nära samarbete med hästnäringens olika organisationer.
Som utbildningsadministratör vill Therese Waerner inte släppa yrkets kärna. Därför jobbar hon som ridlärare, motsvarande en dag i veckan.
– Tjusningen ligger i samspelet mellan häst och människa. Jag får också nytta av min kandidatexamen i pedagogik i den rollen. Men i Flyinge inriktade jag mina studier på stallchef, med inslag av ledarskap och aspiranttjänst som stallchef.