chefskap – Dålig kommunikation är en flaskhals på vägen till varaktiga lösningar. Många lyssnar inte på varandra, utan är fokuserade på vad de själva vill säga. Det är inte minst vanligt i miljörörelsen, som Eva Grundelius själv har sina rötter i.
Hon talar om att bygga upp förtroende i relationer och att hjälpas åt på riktigt.
– Ofta tycker man att man vet bäst och därför inte lyssnar och respekterar andras uppfattningar. Med en besserwisser-attityd är det svårt att komma vidare och nå hållbara lösningar som alla kan ställa sig bakom.
Det handlar också om att lyssna inåt till sig själv och ta reda på vad man verkligen tycker. I det ligger att gå förbi sina mentala murar och inte låta sig hindras av tidigare uppfattningar. Då är det möjligt att nå nya insikter och aha-upplevelser.
Varaktigt nöjda
Med ett exempel från vardagslivet visar hon hur det kan fungera.
När familjen skulle på fjällsemester kunde de två sönerna inte samsas om hur de skulle dela på framsätet. Storebror tyckte att han skulle få sitta fram mer än halva sträckan i kraft av sin ålder. Lillebror menade att det var rättvist att dela lika.
Trots 20 minuters argumentation kunde grabbarna inte komma överens. För att ändå komma iväg på den 50 mil långa bilfärden enades pojkarna om en dålig kompromiss: båda satt i baksätet.
Efter några härliga dagar på fjället blev det dags för hemfärd. Skulle båda sitta i baksätet även på hemvägen? Nu var dock även storebror uppriktigt nöjd med att dela lika på sträckan.
Skilj på sak och smak
Men allt är inte förhandlingsbart, som till exempel naturens spelregler. Det finns vissa grundregler som inte går att rucka på. Skilj noga på sakfrågor som har ett objektivt inslag och smakfrågor som är enbart subjektiva.
– Förstör vi matjorden, genom till exempel slamspridning, kan vi inte längre producera livsmedel, hur mycket vi än önskar det. Ett alltför ensidigt skogsbruk med fokus på bara produktion är inte heller hållbart i längden.
Lär av motsättningar
Men det finns mycket annat som man kan vara oense om, där det krävs kommunikation för att klargöra var oenigheten ligger och för att komma överens om en lösning som kan förväntas fungera när vi omsätter den i praktiken.
– Att det finns motsättningar i sakfrågor visar ofta att det finns mer att lära. Det är viktigt att visa ömsesidig respekt för väl reflekterade ståndpunkter som vi inte delar, när vi vill skaffa oss en riktigt god bild av verkligheten.
Utrymme för tvivel
Men för att ta nästa steg i kommunikationsprocessen måste vi vara sanna och uppriktiga mot oss själva.
– Det måste finnas ett utrymme för tvivel, vilket också handlar om förtroende. Samtalsklimatet i en grupp, styrelse eller ledningsgrupp måste vara sådant att man kan ifrågasätta och tvivla, när man finner goda skäl till det. Först med en så god kommunikation kan ansvarsfulla beslut fattas som alla helhjärtat kan ställa sig bakom.
Det var just brister i kommunikationen som fick Eva Grundelius att lämna jobbet som kommunbiolog år 1990. Miljökontoret hade svårt att få gehör för sina frågor hos tjänstemän och politiker i kommunledningen.
– Jag jobbade i motvind med naturvårdsfrågorna. Det var exploatering och utbyggnad som gällde till varje pris. En framgång var i alla fall att jag lyckades stoppa kalhyggen i tätortsnära skogar.
Positivt samtalsklimat
Eva Grundelius är biolog med inriktning naturvård och limnologi. Hon har jobbat med kalkningsfrågor på länsstyrelsen och som redaktör för Fiskevattenägarförbundets tidning. Sedan tog hon sig an Agenda 21, hållbar utveckling och jämställdhet hos Svenska Kommunförbundet.
Steget över till kommunikation och eget företag var naturligt för henne efter att ha introducerat bättre kommunikationsmetoder från USA i Sverige som anställd hos Kommunförbundet. Men metoderna var inte färdigutvecklade. Det fick hon dock chansen att göra när hon hade Centerpartiets ledning som kund i slutet av 90-talet.
Men är inte hållbar kommunikation tidskrävande?
– Nej, det är precis tvärtom. Poängen är att man skapar ett positivt samtalsklimat där alla bidrar med sin kompetens och då blir lösningarna mycket bättre. Därigenom slipper vi börja om från början när det vi trodde att vi skulle göra blir dåligt eller inte genomförs.
Hon är också övertygad om att hållbar kommunikation är en nödvändig del av lösningen på världens problem.
– Vi hade sluppit finanskrisen med hållbar kommunikation. De som jobbar i finanssektorn låtsas att de vet och litar blint på andra. De har smitit ifrån sitt eget ansvar.
Handbok i hållbar kommunikation
Eva Grundelius har skrivit boken Helt överens. Så här skriver tidningen Chef om boken:
Det har skrivits metervis med böcker om kommunikation. Och nu kommer ytterligare en. Men denna är annorlunda. Den benar upp problematiken och betonar att kommunikation är en kompetens som alltid kan bli bättre. Att det är viktigt att vara helt överens kanske inte alla chefer håller med om. Men då ska man i alla fall vara på det klara med var oenigheterna ligger. För en varaktig förändring kräver dock total enighet. Med den process som den här boken presenterar är det meningen att man ska kunna nå dit… Varje chef som vill bli en riktigt god chef kommunikatör måste finna det värt att testa processen.
Detta är Hållbar kommunikation
1. Förmågan att lyssna empatiskt men neutralt till andra så att vi verkligen förstår dem. Och det även när vi inte håller med om det som sägs.
2. Förmågan att fråga oss själva hur helheten hänger ihop, när vi är oense eller något inte stämmer. I stället för att bråka om vem som har mest rätt.
3. Förmågan att lyssna inåt till sig själv, efter klokare svar och lösningar som verkligen håller för alla berörda. Svar som även känns rätt innerst inne.
4. Förmågan att tala uppriktigt, både om det vi tycker att vi vet, och att klart och tydligt våga uttala tvivel när vi har sådana. I stället för att vara alltför artig.
Ordningsföljden! När förmågorna används i rätt ordning skapar vi utveckling. Försummar vi en av förmågorna eller slarvar med ordningen får vi dåligt fungerande kommunikation.
Läs mer om boken Helt överens