Som egenföretagare räknas den som driver enskild firma eller handelsbolag och har F-skattesedel. Lite slarvigt brukar man säga att sjukpenningen för egenföretagare är 78 procent. I själva verket är den 97 procen av 80 procent, vilket blir 77,6 procent. Kanske har det inte någon avgörande betydelse men rätt kan ändå få vara rätt. Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för egenföretagare är företagets beräknade nettointäkt. Nettointäkten är företagets resultat efter eventuella avsättningar och avdrag för kostnader, men före skatteavdrag.
Enkelt uttryckt kan man säga att det är den summa som motsvarar din bruttolön, om du hade varit anställd. Under företagets uppbyggnadsskede, som i normalfallet bedöms vara 1-3 år men kan utsträckas till 5 år, kan SGI-n vara högre än beräknad nettointäkt. Den beräknas då efter den lön – jämförelselön – som en anställd skulle få för liknande arbetsuppgifter, om det är sannolikt att nettointäkten efter uppbyggnadsskedet uppgår till jämförelselönen. Det bör dock sägas att hela denna fiktiva bedömning är individuell, så du behöver kontakta Försäkringskassan för att få svar i just ditt fall. Du som är egenföretagare kan välja mellan 3 och 30 dagars karenstid. Gör du inget val har du en karensdag, på samma vis som om du hade varit anställd.
Även om du inte väljer karenstid får du inte ersättning den första dagen i sjukperioden. Vid 1 dag gäller för 2009 6,93 procent sjukförsäkringsavgift, vid 3 dagar 6,89 procent och vid 30 dagar 6,11 procent. Du får alltså ingen sjukpenning under karenstiden.
Det kan vara på sin plats att påpeka att vald karens inte påverkar vare sig tillfällig eller vanlig föräldrapenning. Däremot kan valet av karens ändå betyda en del ekonomiskt. Låt oss säga att du har en beskattningsbar inkomst om 367.600 kronor – gränsen för statlig skatt – och väljer 3 dagar istället för 1, så sparar du 147 kr/år.
Väljer du 30 istället för 1, så är besparingen 3.014 kr/år. Betänk dock att detta endast är en ekonomisk kalkyl! Det kan också vara bra att veta om att efter 55 års ålder kan du inte minska din karens – däremot öka den. Om du vet att du brukar vara sjuk ofta och i korta perioder, så ska du absolut ha en karensdag. Med detta i beaktande bör du även sätta di in i reglerna runt högriskskydd. Var även uppmärksam på att försäkringsbehoven förändras genom exempelvis sammanboende, giftermål, barn, och åldrande.
För dig med eget aktiebolag
När du är anställd av dig själv i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, ska företaget eller föreningen betala sjuklön till dig om du blir sjuk. Samma regler gäller för dig som för alla andra anställda. Din SGI grundar sig på den lön du tar ut från företaget, det vill säga: ingen lön – ingen SGI. Som sjuklöneperiod räknas de första 14 kalenderdagarna som du eller en anställd, helt eller delvis, inte kan arbeta på grund av sjukdom. Dock är första dagen en karensdag och då ska du inte betala ut någon sjuklön.
Efter sjuklöneperiodens slut kan Försäkringskassan betala sjukpenning. Därför måste du anmäla till Försäkringskassan om du eller den anställde fortfarande är sjuk efter 14 dagar. Vård av barn och föräldrapenning anmäls alltid till Försäkringskassan.
Både anställd och egenföretagare
Om du lever i den allt vanligare ”blandvärld” där du både är anställd och parallellt driver en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag, så måste du första sjukdagen dels anmäla dig till arbetsgivaren för sjuklön dels till Försäkringskassan för sjukpenning. Oavsett om du är anställd eller egenföretagare, så krävs läkarintyg från åttonde kalenderdagen av sjukperioden. Arbetsgivare har rätt att kräva intyg från första dagen!