lantbruk En stor del av livsmedelsproduktionen konsumeras nationellt, även om variationen mellan produkter är stor. För mjölkprodukter är situationen extrem och endast sju procent omsätts på världsmarknaden. Trots denna låga andel styrs priserna av de sist sålda volymerna på marknaden. Dollarpriset, torka i Argentina eller översvämning i Australien, allt påverkar priset på varorna i Sverige. Sverige måste bli skickligast för att klara konkurrensen; goda förutsättningar för jordbruk finns men valen är många och trenderna spretar. Storskalig produktion, lokal odling med direktförsäljning eller utveckling av att bo på lantgård. Svensk mjölk är ett bra exempel på hur branschen fungerar.
– Mjölk är en nationaldryck och konsumenterna förväntar sig det bästa. Ekologi och lyxkonsumtion är trender samtidigt som priserna måste pressas för att klara den internationella konkurrensen, säger Jakob Söderberg på branschorganisationen Svensk Mjölk.

Halvering på tio år

Det finns idag sex tusen mjölkbönder, en siffra som hela tiden sjunker. Det sker en halvering på tio år. Antalet kor har länge varit stabilt men har minskat med fyra–fem procent de senaste åren. Återhämtningen i världsekonomin har lett till kraftigt höjda priser på den internationella mejerimarknaden. Men trots att många konsumenter säger sig värna svensktillverkat, har utländsk ost tagit marknadsandelar. Konsumtionen av kött ökar men den svenska produktionen utmanas av danska, irländska och sydamerikanska konkurrenter som lockar med låga priser.
– Förutom att få ned kostnaderna gäller det också att på bred front sälja in fördelarna med svenskproducerat. Alla ska älska den svenska mjölken eller köttet på saklig grund. Det finns inga genvägar. Men vi har goda förutsättningar i mycket mark, bra klimat och god djurhälsa och inte minst kunskap om avel. Genom god forskning får vi också resultat som bra foder på köpet enligt Jakob Söderberg.

Behov av helhetstänk

– Vi antar utmaningen men för att lyckas behöver vi agronomer, gärna med teknik­inriktning, för att kunna bygga billigare och smartare. En koplats i Sverige kostar över nittio tusen kronor men borde ligga mycket lägre, kring sextio tusen. Alla inom branschen behöver också få större kunskap om hela kedjan. Mjölkkvalitet, kodata, ekonomi och djurvälfärd. Delarna går in i varandra mycket mer idag än för bara ett antal år sedan. De som kan ekonomi måste också veta mer om exempelvis djurvälfärd eller avel och inte minst marknadsföring. Bonden själv liknar allt mer en företagsledare som ska coacha sina fasta och inhyrda medhjälpare.

Greppad näring

Markus Hoffman, agronomie doktor på LRF, menar att det finns ett stort behov av personer som kan ge kvalificerade råd om såväl produktion som miljö.
– Det är dubbla vinster om vi kan få ned utsläppen, både miljön och lantbrukets anseende vinner på detta. Miljöprogrammet Greppa Näringen syftar till att minska utsläppen av växtnäring till haven. Om regeringen beslutar om en kraftig ökning av resurser till miljörådgivning kan gårdsbesöken komma att öka från 2 500 upp till 7 000 per år enligt Hoffman. Då krävs det samarbete mellan SLU, länsstyrelser och näringslivet, skrev han i en debattartikel i tidningen Natur­etare nummer 5-2009.
En tätare koppling mellan näringsliv och universitet med möjlighet till praktisk rådgivning och forskning är en av Hoffmans idéer.