Kontakt  |  Press  |  Annonsera  |  Om kakor  |  In English In English  |  RSS RSS

Forskning och innovation

För att Sverige ska vara konkurrenskraftiga och ha en fortsatt positiv välståndsutveckling, behöver samhällsinstitutioner och näringsliv förhålla sig till de stora samhällsutmaningarna.

Nya arbetstillfällen och en stark arbetsmarknad skapas tillsammans med social och ekonomisk utveckling när framtida produktion får bygga på naturvetenskapligt drivna frågeställningar. Det handlar om att ta ledningen inom områden som är anpassade till framtidens krav på miljöhänsyn och energilösningar eller förbättrade levnadsvillkor genom exempelvis hälsa eller livsmedel.

 

Forskning som stärker Sveriges konkurrenskraft

Det finns ett tydligt samband mellan naturvetenskaplig forskning och välstånd. Forskning ger lösningar på samhällets problem och skapar tillväxt genom nya företag, som i sin tur ger nya jobb och intäkter till samhället.

För att gå från idé till produkt måste det finnas ett fungerande utbyte mellan akademi och näringsliv. I det ligger att uppmuntra samverkan och ge möjligheter för forskare att röra sig mellan olika typer av verksamheter. Idag brister det framför att i möjligheterna att söka sig tillbaka till akademien efter att ha skaffat sig andra erfarenheter på arbetsmarknaden. Lärosätenas meriteringssystem vid tjänstetillsättning måste ta hänsyn till och värdera även andra än inomakademiska meriter som är relevanta för tjänsten. Tjänster på lärosätena måste också utlysas i öppen konkurrens för att mobilitet från den övriga arbetsmarknaden till lärosätena ska bli möjlig.

Allt fler länder satsar på forskning och innovationer, samtidigt ser vi att Sverige halkar längre ner på rankinglistorna. Därför måste vi skapa ett forskningsklimat som attraherar talangerna. En stabil och långsiktig finansiering och bra villkor för de enskilda forskarna är grunden för framgång.

Forskning måste prioriteras högt av politikerna. Resurstilldelningen ska styras av ambition och behov, och inte utifrån en på förhand definierad pott. Lika viktig är forskningens organisation. Lärosätena har ansvaret att resurserna används på bästa sätt. I det ligger att uppmuntra och premiera kreativitet och forskning av hög kvalitet.

De villkor som gäller för forskare i dag är inte tillfredställande. Otydliga karriärvägar, osäkra anställningar och brist på trygghet lockar inte unga forskare. Risken är uppenbar att vi går miste om talangerna när de väljer andra karriärvägar. Att samma regler och villkor ska gälla på universitet och högskolor som på den övriga arbetsmarknaden och att lärosätena tar sitt ansvar som arbetsgivare, borde vara självklara utgångspunkter.

Forskarrollen ska vara förknippad med en stark ställning och hög status, goda karriärmöjligheter, tillgång till forskningsresurser och möjlighet att kombinera uppdrag och anställningar i olika typer av verksamheter.

 

Innovation sker i samverkan

Innovation är när ny kunskap eller ny användning av befintlig kunskap leder till en kommersiell produkt eller tjänst. Utvecklingen mot nya produkter och tjänster sker i ett innovationssystem. Detta system består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Innovationsprocessen är interaktiv. En viktig del är företagens möjlighet att få tillgång till den kompetens och kunskapsutveckling som sker inom universitet och högskolor.

Innovation sker i mötet mellan olika aktörer och särskilt intressanta är gränsöverskridande möten. Avgörande genombrott sker inte nödvändigtvis vid forskningsinstitutioner eller på företagens utvecklingsavdelningar. De kan lika gärna uppkomma i produktionen eller bland brukarna.

Även om naturvetenskaplig forskning inte alltid är den direkta grunden för innovation är den ofta en inspiration. Inom framtidsbranscher såsom miljöteknik och life science har de små innovativa företagen en viktig roll. Dessa företag är ofta avknoppningar från etablerade verksamheter och är viktiga då de förmår fånga upp och utveckla ny kunskap som kan leda till innovationer. Ofta sker produktionen av dessa innovationer i de stora bolagen som har bättre förutsättningar för storskalig produktion.

 

Processkompetens – en nyckelkompetens

För att den naturvetenskapliga kunskapsutvecklingen ska leda till innovationer och resultera i nya produkter och tjänster, måste hela värdekedjan från idé till färdig produkt på marknaden finnas med. Särskilt viktig är att det finns människor med kunskap om hela processen och med möjlighet att samordna de olika momenten. Dessa kompetenser blir alltmer sällsynta och en framtida brist på processkompetens inom viktiga utvecklingsområden med långa och komplicerade led, kan bli en ödesfråga för våra möjligheter att skapa nya produkter och verksamheter med bas i forskning.

 

Innovation och konkurrenskraft i näringslivet

Näringslivet har alltid varit en stark utförare av forskning och utveckling i Sverige, men konkurrensen hårdnar. Näringspolitiken måste ge verksamheter i Sverige förutsättningar att vara konkurrenskraftiga. Företagen har en internationell marknad och arena. Internationellt avgörs vilka villkor som är tillräckliga även i Sverige. Att låta inhemsk fördelningspolitik bestämma förutsättningarna kan bli förödande. Idag står andra länder på kö för att erbjuda framgångsrika svenska forskningsföretag förmånliga villkor för etableringar.

För att få framgångsrika verksamheter som kan och vill utvecklas i Sverige, blir det också allt viktigare med politiska strategier kring framför allt kunskapsintensiva branscher och deras förutsättningar. Arbetsmarknad, sysselsättning och välståndsutveckling är beroende av näringslivets internationella konkurrenskraft. Goda arbetsmöjligheter, lönevillkor och utvecklingsmöjligheter för naturvetare och förutsättningar för ekonomisk, social utveckling för samhället är därför beroende av villkoren för näringslivet.

 

Kortfattat tycker Naturvetarna att:

  • Forskning och innovationer skapar sysselsättning i hela samhället.
  • Om Sverige ska vara en av världens främsta kunskaps- och forskningsnationer, måste vi erbjuda en globalt konkurrenskraftig forskningsmiljö.
  • Lärosäten tar sitt ansvar som arbetsgivare och att samma regler och villkor ska gälla på universitet och högskolor som på den övriga arbetsmarknaden borde bara vara självklara utgångspunkter.
  • Tillgång till processkompetens är en nyckelfaktor för att forskning ska leda till innovation och nya produkter.
  • Sverige ska vara ett bra land att arbeta i och ett attraktivt land för företag att verka i.
  • Sverige måste erbjuda bra och konkurrenskraft iga villkor som gör det attraktivt för forskning- och kunskapsintensiva företag att stanna och etablera sig i Sverige.

Dessa ståndpunkter antogs på Naturvetarnas kongress 2012 i propositionen Naturvetarnas principprogram.

Mina sidor

Just nu har...
3700
...medlemmar svarat på löneenkäten.
Naturvetarna i media

Ledaren