Det här är vi

Fackförbundens historia

I Sverige har tjänstemän haft rätt att förhandla och organisera sig i fackliga organisationer sedan 1936. Den så kallade Svenska modellen bygger på samförstånd och enighet kring spelreglerna på arbetsmarknaden. Idag förs diskussioner kring hur kollektivavtalen kan moderniseras och anpassas till nya förutsättningar.

Kollektivavtalet uppstod i Europa under senare delen av 1800-talet för att arbetstagarna ville utjämna styrkeförhållandet till arbetsgivarna. I Sverige fick arbetare på den privata sidan rätt att förhandla och organisera sig i fackliga organisationer 1928. De privatanställda tjänstemännen fick samma rätt 1936, och de offentligt anställda 1966. Lagen gav arbetsgivarna rätt att utlysa lockout, det vill säga utestänga arbetstagarna från arbetsplatsen.

Till en början var arbetsgivarna motståndare till fackliga strävanden. Med tiden uppstod ett gemensamt intresse hos både arbetsgivare och arbetstagare att inrätta en förhandlings- och avtalsordning. Tanken var att ge arbetsfred och stabila villkor för företag som anställda.

1938 ingick LO (Landsorganisationen i Sverige)och SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen) det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Det reglerade spelreglerna på arbetsmarknaden, till exempel vilka stridsåtgärder som fick användas. "Saltsjöbadsandan" innebär samförstånd kring gällande normer på arbetsmarknaden.

Detta samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare samt det gemensamma ansvaret för kollektivavtalen har kommit att kallas den svenska modellen. Den präglas av både fredsplikt och rätten att vidta stridsåtgärder.

  • Fredsplikten innebär att när två parter kommit överens om ett avtal så har ingendera rätten att förändra avtalet under avtalsperioden.
  • Rätt att vidta stridsåtgärder innebär bland annat att de fackliga organisationerna har rätt att strejka och arbetsgivarna har rätt att utlysa lockout när ett nytt avtal är under förhandling.

Eventuella tvister under en avtalsperiod kan föras vidare till Arbetsdomstolen.

Under 1970- och 80-talet fick Sverige två nya lagar: Medbestämmandelagen (MBL) 1976 och Lagen om anställningsskydd (LAS) 1982. Anställningsvillkor i Sverige regleras i hög grad i kollektivavtal i stället för genom lagstiftning. Många arbetsrättsliga lagar är skrivna så att det går att avvika från lagen om båda parter kommer överens om detta genom att teckna ett kollektivavtal.

Idag omfattas 91 procent av alla anställda av ett kollektivavtal.

Senast uppdaterad: