Thérèse Rosklint är ledamot i Naturvetarnas styrelse. Foto: Hanna Meerveld
Som fast anställd tar man mycket för givet, tycker Thérèse Rosklint, som är ledamot i Naturvetarnas styrelse, men också i akademikerföreningens styrelse på Proffice AB. Hon engagerar sig för konsulternas villkor och de lokala förtroendevaldas arbete.
Publicerat 2012-02-22
Vad är det viktigaste med kongressen till hösten?
– Den demokratiska processen. På årets kongress vill vi särskilt lyfta de lokala förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Vi kommer att lägga en proposition om att de ska få mer stöd.
Har du någon hjärtefråga i styrelsen?
– Jag brukar lyfta fram konsult- och bemanningsfrågor, att det är viktigt att vi tänker även på dem som inte är anställda på arbetsplatsen. Det gäller till exempel kollektivavtalen, hur de är utformade. Många medlemmar i Naturvetarna har inte månadslön, utan prestationslön. Då påverkar en sådan sak som om påsken ligger i mars eller april hur mycket man tjänar i den månaden.
Vad gör dig arg?
– Nedläggningen av Astra Zenecas forskning i Södertälje. Det är en sak när man gör en nedläggning som den man har gjort i Lund. Det har jag förståelse för. Det fanns en tanke med det hela, hur man skulle hantera verksamheten och forskare erbjöds att flytta med. Forskarna i Södertälje erbjuds inte att flytta med när Astra Zeneca nu ska köpa in sin neuroforskning. Nedläggningen kan också drabba fler än de 1 200 fast anställda. Många har jobbat där som inhyrda konsulter. Det känns tråkigt när hela mängden av life science-forskning i Sverige minskar så drastiskt.
Astra Zeneca drar också ned i Mölndal, där du arbetar som inhyrd konsult…
– Det talas om att supportande funktioner ska minska, och den avdelning jag tillhör är support, så jag känner mig förstås orolig. Men jag känner också en stor trygghet i att veta att Naturvetarna och våra ombudsmän stöttar och gör allt de kan för dem som inte får jobba kvar.