Kontakt  |  Press  |  Annonsera  |  Om kakor  |  In English In English  |  RSS RSS
Stojan Zavisic och Staffan Lindblad är överens om att registren måste bli ännu bättre. Foto: Boel Jönsson.

Perfekta register en chans för Sverige

Våra register i sjukvården är världsunika, men Sverige tappar mark. Patienterna är ofta med på noterna, medan läkarna inte ser den direkta nyttan av att mata in data. Det var en slutsats på gårdagens Bubbel & Debatt, som gick för närapå utsålda hus, med bland annat Naturvetarna som arrangör

Publicerat 2012-04-18

Än så länge ligger Sverige i täten när det gäller patient- och kvalitetsregister. Men andra länder, som USA och Storbritannien, är snart i kapp. Där finns en ekonomisk sporre att förbättra registren.
– Våra långa mätserier och databaser är världsunika och ett resultat av den svenska kulturen med ordning och reda . Det var ortopederna som på 70-talet såg behovet och startade registren, säger Staffan Lindblad, professor och överläkare på Karolinska Institutet, som själv är inriktad på reumatologi.

En pusselbit

Den andra debattören på Bubbel & Debatt är Stojan Zavisic, ekonom och head market access inom onkologi på Novartis. Han ser klara fördelar med registren.
– De är en bra källa för att visa värdet av våra produkter. Patienter med leukemi har vi kunnat följa under lång tid. Eftersom life science är global i dag så kan registren göra att Sverige sätts på kartan, säger Stojan Zavisic.

Men han menar att registren i sig inte är den gyllene porten till framgång.
– Det är en pusselbit som kan bli större och användas i ett livscykelperspektiv, särskilt för kroniska sjukdomar där det behövs uppföljningar under lång tid.
Staffan Lindblad har ingen avvikande uppfattning och menar att registren är enda källan till uppföljning av ett läkemedel under lång tid

Men vad är då problemet?

– Patienterna vill ofta vara med, men registrering innebär en extra pålaga för läkarna. Det gäller att skapa nytta för dem och att det är enkelt att mata in data. Inom reumatologi tittar vi brett på biverkningar och kan göra jämförelser med till exempel cancerregistret. Allt bygger på svenska personnummer.
Staffan Lindblad påpekar att uppgifterna är avpersonifierade för att skydda patienten. Deltagande bygger på frivillighet och patienten kan när som helst hoppa av.
– Vi är uppe i 80 procent, vilket är ganska högt. Regeringen har som mål att 80-90 procent av alla patienter i sjukvården är med i registreringen. Om läkarna inser nyttan och får feed back så kan målet uppnås. Det är positivt att ha en dialog med patienten och titta på historien.

Regeringen satsar

Regeringen är med på tåget och satsar 1,5 miljarder kronor för att bygga upp kvalitetsregister med möjlighet att följa upp effekter av läkemedel.
En i publiken undrar om de små bioteknikbolagen kan ha nytta av registren.
– De ersätter inte kliniska prövningar, men ett läkemedel kan följas upp innan det är helt utvecklat.
Både han och Staffan Lindblad är överens om att alla har ett ansvar för att registren blir mer kompletta, allt från läkemedelsföretagen och politiker till läkare och patienter.

Hälsoekonomisk potential

På frågan om registren går att utveckla ser Stojan Zavisic möjligheter.
– Jag ser en hälsoekonomisk nytta där vi kan följa patienten i fråga om bland annat antal läkarbesök och inläggningar på sjukhus, liksom användningen av dyra biologiska läkemedel.
Staffan Lindblad påtalar behovet av att koppla ihop registren med Science life lab, så att datan kan bearbetas och komma till nytta inom life science.

Alert publik

Publiken på Bubbel & Debatt är på alerten. Martin Wikström på myndigheten för tillväxtanalys undrar vad regeringen kan göra.
– Gör det möjligt att använda registren och öka samarbetet mellan olika aktörer. Kom ihåg att vi är till för patienten, säger Stojan Zavisic.
Vem ska då betala kalaset?
– Båda parter, men då ska industrin också kunna använda dem i utvecklingen av nya läkemedel, säger han och får medhåll av Staffan Lindblad.
Bubbel & Debatt arrangeras av Naturvetarna, Sweden Bio, Kemivärlden biotech och Apotekarsocieteten.

 

chefredaktör
08-562 920 19, 0737-19 20 19


Kommentarer