Kontakt  |  Press  |  Annonsera  |  Om kakor  |  In English In English  |  RSS RSS
Fredrik Melander, chefskonsulent vid danska utbildnings- och forskningsministeriet, universitetskansler Harriet Wallberg, och tidigare forskningsministrar Carl Tham och Lars Leijonborg diskuterade balans i forskningspolitiken.

Ministern vill ha tioårig forskningspolitik

Den nya forskningsministern gav flera viktiga besked på seminariet Forskning för framtiden, som lockade över 200 personer. Naturvetarna var värd tillsammans med Vetenskap & Allmänhet och Sveriges unga akademi.

Publicerat 2014-11-12

Det gick ett sus i publiken när forskningsministern klev upp på scenen. Hon infriade förväntningarna och gav löften som ger hopp för framtiden.

Helene Hellmark Knutsson hörsammade Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna, budskap att regeringen ska staka ut en färdriktning.

- Det kommer vi att göra, utan att lägga oss i detaljer. Vi litar på forskarna och respekterar autonomin. Däremot avser vi att peka ut några strategiskt viktiga forskningsområden. På samma sätt som den tidigare regeringen gjorde, sa Helene Hellmark Knutsson.

Över blockgränserna

Hon vill ha en tioårig horisont för forskningspolitiken, som är förankrad över blockgränserna.

- Det behövs tydliga karriärvägar för att locka unga talanger. Hur det ska se ut i detalj får vi titta närmare på i samråd med akademin.

Vad ska ni göra för att stärka samverkan med näringslivet och samhället, frågade moderatorn Cecilia Garme.

- Vi är bra på det i Sverige, men vi kan bli ännu bättre, inte minst inom sjukvården, som behöver hjälp av forskningen för att få nya läkemedel och behandlingsmetoder.

ESS och Max IV

Forskningsministern passade på att lovorda den tidigare regeringen.

- Den gjorde goda insatser, så de kommer vi inte att ställa på ända. ESS, Scilife lab och Max IV är sådana exempel. Nu är det dags att även lyfta grundutbildningen.

Flera av tidigare talare har det högt på önskelistan. Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning, påminde om att resurserna till grundutbildningarna har legat still när forskningen har fått nya friska pengar.

Få rör på sig

Frågan om rörlighet kom förstås upp. Alla vill ha det, men få rör på sig. Frida Lawenius menar att systemet uppmuntrar till att bli vid sin läst och inte lämna tryggheten.

- Att lämna akademin uppfattas som ett steg ner. Och sedan är dörren stängd när man vill komma tillbaka. Tjänstetillsättningarna måste bli mer transparenta och ske i konkurrens.

Agneta Bladh, ordföranden för Vetenskap & Allmänhet höll inte riktigt med.

- Min bild är inte lika nattsvart. Postdok har bidragit till att öka mobiliteten och den varierar mellan lärosätena. Men självklart kan den bli bättre.

Håll balansen

Balans var ordet för dagen. Fredrik Melander, chefskonsulent vid danska utbildnings- och forskningsministeriet, efterlyste mer balans och att se till helheten när prioriteringar ska göras i forskningspolitiken.

- Det handlar bland annat om balansen mellan forskning och undervisning. På de amerikanska prestigeuniversiteten finns en stark koppling mellan forskning och undervisning. De berikar varandra. Sverige behöver mer av det, sa Fredrik Melander.

Han fick svar direkt av Helene Hellmark Knutsson som kommer att stimulera det utbytet, vilket applåderas av många.

Även universitetskansler Harriet Wallberg stöder det förslaget.

- Lärosätena måste hitta incitament för att få forskarna att undervisa. I dag har det blivit en tudelning där en del forskar och andra undervisar, sa hon.

Imponerad omvärld 

Fredrik Melander, som betraktar Sverige från andra sidan sundet, påpekade att det inte bara är Sverige som sneglar på Danmark.

- Både danskarna och den internationella forskarvärlden är imponerade av de satsningar som Sverige gör på forskning.

En av dem som la grunden till det var Lars Leijonborg, som hade Danmark som förebild.

- Vi lyckades höja anslagsnivån till forskningen kraftigt. Först med fem miljarder kronor och sedan med fyra miljarder till. Det gjorde det möjligt att bygga ESS och MaxIV, sa han.

Var fjärde är kvinna

Carl Tham, forskningsminister 1994-98, var en frisk fläkt.

- Då fanns en dold diskriminering i den akademiska världen. Att gynna kvinnor vid tillsättningar var ingen populär reform, men den satte fingret på ett viktigt problem och har gett förändring.

I dag är 24 procent av alla professorer på landets universitet kvinnor. Ett lite framsteg, men fortfarande mycket kvar att göra, var alla överens om.

Ännu ett eftermäle för Carl Tham var att han såg till att högskolan byggdes ut över hela landet, vilket akademin på de större lärosätena knorrade över.

Höjda basanslag

Ännu en fråga om balans är fördelningen mellan basanslag till universiteten och medel att söka från forskningsråd. Forskningsministern vill höja basanslagen, vilket mottogs positivt.

- Det måste finnas en bas av pengar i akademin. Att ägna en tredjedel av tiden åt att söka pengar är inte hållbart, sa Carl Tham.

Som så ofta kom balansen mellan nyfikenhetsdriven och tillämpad forskning upp. Slutsatsen är att de hänger ihop.

- Det är i grundforskningen det kan hända saker och nya teknologier utvecklas som vi får nytta av, sa Helena Malmqvist vid ABB. Vi har goda samarbeten med akademin. En tredjedel av vår forskning ligger i Sverige.

Bryggan till näringslivet

SP är bryggan mellan akademin och industrin.

- Vi jobbar med innovationer, att ta idéer till produkter. Det gör vi bland annat genom våra demoanläggningar. Några exempel är Volvos satsningar på säkerhetssystem och att använda skogsråvara till bland annat fiskfoder, sa Maria Khorsand, vd för SP.

Ett citat som jag tar med mig och som beskriver forskningen i dag kommer från forskaren Christian Broberger, tidigare ordförande för Sveriges unga akademi. Han sa så här: "Vad min forskargrupp forskar med om ett år vet vi inte i dag. Nya upptäckter och ny kunskap gör att fokus hela tiden ändras."

chefredaktör
08-466 24 19


Kommentarer
Susanna 2014-11-14
Hej Ett stort problem när det gäller rörligheten är a-kassereglerna. Om man t.ex. vill göra en post-doc utomlands så vet man att man spottas ut ur a-kassan och inte har någon ekonomisk trygghet när man kommer hem igen. Och det trots att man kan ha betalat in sin avgift i 10-20 år innan man åker. Det är säkert många som tvekar p.g.a det. Bostadsmarknaden är också ett stort problem när det gäller rörlighet.