JA
Camilla Rosenberg, chef för vindenheten vid Energimyndigheten
1. Är vindkraft lösningen på framtidens energiförsörjning?
Ja, till viss del men det är inte hela lösningen. Vindkraft har en viktig roll och är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning i och med att den bidrar till att uppnå Sveriges och EU:s mål för en växande andel förnybar energi.
2. Har vi för höga förväntningar på vindkraft?
Vårt uppdrag är att underlätta för genomförandet av det tredje benet i Sveriges energiförsörjning. Genom elcertifikat kan Sverige öka andelen förnybar el. Systemet låter marknaden avgöra vilket energislag som är mest lönsamt att investera i. Just nu är det vindkraften som byggs ut för att den bedöms vara lönsam. I Sverige finns det gott om utrymme och goda vindförhållanden.
3. När kan vindkraften komma att stå på egna ben, utan stöd från elcertifikat?
Det är svårt att säga. En gissning är cirka två generationsskiften inom tekniken, det vill säga cirka tio år. Men det kan gå avsevärt snabbare.
4. Var i Sverige bör vindkraftverken placeras?
De ska byggas där det blåser bra och där människor, djur och natur påverkas så lite som möjligt. Goda vindresurser finns på flera håll i landet. Inom den närmsta framtiden är det skogs- och fjällområden som bedöms vara centrala miljöer för utbyggnaden. Geografisk spridning är att föredra, eftersom behovet av reglerkraft då minskar. Det är aldrig vindstilla i hela Sverige samtidigt. Planering av vindkraft sker i kommunerna genom att lämpliga områden för vindkraft identifieras och fastläggs i de kommunala översiktsplanerna.
5. Gärna vindkraft, men inte på min bakgård, säger många. Hur lösa det problemet?
Vid en etablering av vindkraft i ett område är det viktigt för den lokala förankringen att närboende får tidig och saklig information. Under 2009 började branschen arbeta med att ta fram en uppförandekod för vindkraftprojektörer. Projektet, som delfinansieras av Energimyndigheten, syftar till att öka projektörers ansvarstagande. En annan viktig aspekt är hur en vindkraftpark påverkar den lokala arbetsmarknaden. Generellt ser vi att boende i avfolkningsbygder är mer positiva till vindkraft av den här anledningen.
NEJ
Jonny Fagerström, medieansvarig på Föreningen svenskt landskapsskydd
1. Är vindkraft lösningen på framtidens energiförsörjning?
Nej, vindkraftens effektivitet och energitäthet är alldeles för låg för att i högre grad kunna ersätta konventionella kraftkällor. Vindkraftens intermittens (oregelbundenhet) gör också att den ständigt behöver backupkraft/reglerkraft för att upprätthålla en adekvat leveranssäkerhet. Vindkraften är dessutom ett dyrt sätt att producera el.
2. Har vi för höga förväntningar på vindkraft?
Ja, men de som kan något om vindkraft har sällan höga förväntningar på den. Tyvärr förekommer mycket desinformation i media angående vindkraftens förträfflighet, vilket ofta förvirrar debatten och omöjliggör en seriös dialog.
3. När kan vindkraften komma att stå på egna ben, utan stöd från elcertifikat?
Inte inom överskådlig tid. Idag är vindkraften kraftigt underfinansierad. Vindindustrin medger själva att man behöver minst 60-65 öre per kWh i ersättning för vindelen. Med dagens elpriser på ca 30 öre/kWh och elcertifikaten (subventionen) på 15 öre/Kwh går det inte ihop. Vindindustrin förlorar idag cirka 20 öre för varje kWh man producerar. Ingen ljusning är i sikte heller.
4. Var i Sverige bör vindkraftverken placeras?
Sverige behöver inte mer vindkraft. Snarare behöver man börja stoppa projekteringen. Enligt Energimyndigheten finns det elcertifikat för 11 TWh vindkraft. Planeringsramen är 30 TWh vindkraft till år 2020. Enligt vad Föreningen svenskt landskapsskydd erfar så finns det projekt ute i kommunerna på minst det tredubbla (90 TWh).
5. Gärna vindkraft, men inte på min bakgård, säger många. Hur lösa det problemet?
Genom att sluta bygga vindkraft, alternativt införa ett lagstadgat säkerhetsavstånd till fastigheter som inte får underskridas, förslagsvis två kilometer.