Kontakt  |  Press  |  Annonsera  |  Om kakor  |  In English In English  |  RSS RSS
Illustration: Johan Jarnestad

Ditt CV väger lätt

Sju av tio jobb tillsätts via kontakter. Bekanta har hjälpt varannan medlem i Naturvetarna och Jusek att få komma på anställningsintervju och överallt hörs uppmaningarna: Utnyttja ditt nätverk! Har svågerpolitiken blivit ideal?

Publicerat 2013-06-04

Systemutvecklaren Niclas Ranlinds fru gillar att resa och surfar gärna på resesajter. En dag när sommaren lider mot sitt slut är hon på ving.se och klickar i förbifarten på rubriken Arbeta hos Ving. "Senior systemutvecklare. Vi söker dig som har arbetat några år med systemutveckling inom ASP.Net och C# efter datavetenskaplig eller civilingenjörsexamen."

– Jag var egentligen inte i jobbsökartagen, men tänkte "varför inte?" och skickade in en ansökan, berättar Niclas Ranlind.

Hans bästa kompis Tobias – ja verkligen bästa kompis, Tobias var best man på Niclas Ranlinds bröllop några veckor tidigare i augusti – jobbar redan på Ving och har berättat att det är en väldigt trevlig arbetsplats.

De flesta rekryteras informellt

Enligt SCB:s senaste statistik är de dominerande rekryteringskanalerna på arbetsmarknaden "vänner och bekanta", "arbetsgivaren kontaktade" och "arbetssökanden kontaktade", med tillsammans 69 procent av samtliga externrekryteringar.

Sett från andra hållet är tendenserna likadana, om inte starkare: Svenskt Näringslivs rekryteringsbarometer visar att 78 procent av de tillfrågade företagen har använt informella kontakter som rekryteringsväg det senaste halvåret. Det är dessutom en siffra som ökat. År 2002 hade 63 procent använt informella kontakter. Detta gäller med stor sannolikhet också dig som läser detta. I en färsk undersökning som Naturvetarna och Jusektidningen har gjort bland sina medlemmar och läsare tror mindre än hälften att det huvudsakligen var formella meriter som gav dem det jobb de har idag.

Men större roll än så spelar inte Tobias på Niclas Ranlinds väg mot IT-avdelningen på Vings kontor i Stockholm. Tobias är driftchef och far runt i världen och skriver kontrakt med hotell. Väsensskilt från den ASP.Net- och C#-programmering som man ägnar dagarna åt på IT-avdelningen när systemen ska flyttas från stordatorer till moderna webbaserade system.

Ett fyrtiotal systemutvecklare känner sig kallade av Vings webbannons. Resebolag är attraktiva arbetsplatser, men har liksom andra företag svårt att få tag på IT-vetare. Så många ansökningar är bra för ett yrke där det är brist på arbetskraft.

Andra arbetsgivare skulle hurra över 40 ansökningar av motsatt anledning. Det är en hanterlig mängd, till skillnad från de många hundra ansökningar som de översvämmas av när de annonserar ut jobb.

Antalet vakanser – de tomma stolarna på arbetsplatserna – är mindre än en procent. Arbetslösheten däremot är närmare nio procent.

– Det är ju uppenbart att folk söker jobb bara för att de måste, fastän de inte har de kvalifikationer som krävs. Problemet är inte att folk söker för lite jobb, utan att det finns för få jobb.

Det säger Ante Farm, ekonomidocent och författare till bland annat ett stort antal SCB-rapporter om arbetsmarknadsstatistik.

Ännu värre var det fram till 2007. Då var det obligatoriskt att anmäla alla lediga jobb till Arbetsförmedlingen, som översköljdes av platser som inte fanns i verkligheten. Även när arbetsgivare tillsatte tjänster på egen hand var de tvungna att lägga ut en platsannons. Ett enormt problem för de sökande, enligt Ante Farm.

Nu är den lagen upphävd, men kravet på arbetssökande att leverera ansökningar i parti och minut för att få ut a-kasseersättning finns kvar. Anstormningen av ansökningar är en av de faktorer som får arbetsgivarna att avstå från att annonsera ut tjänster. De tar hellre till en välbeprövad, klassisk metod: kontakter.

Någon på personalavdelningen känner en person som söker jobb i branschen. Syrran har kontakt med en tjej på Twitter som skulle passa bra. Eller så drar man sig till minnes praktikanten från förra våren som gjorde så bra ifrån sig.Det finns många skäl till att lediga jobb inte utannonseras. Vissa arbetsgivare söker konstant nytt folk, medan andra inte ens funderar på att anställa när en intressant förmåga plötsligt dyker upp. Det kan också vara så att anställda sägs upp i lågkonjunktur för att sedan återanställas när det blir högkonjunktur. Smidigt, billigt och dessutom reglerat i lagen om anställningsskydd. Tidigare anställda har förtur till nya tjänster, åtminstone i upp till nio månader efter uppsägning.

Ante Farm har förståelse för arbetsgivarnas val av rekryteringsmetoder. De som har en pool av potentiella sökande väljer nog hellre någon där.

– Arbetsgivare frågar sina kollegor: "Känner du någon, har du någon kompis?" Medarbetare kan ju bli förbannade om arbetsgivaren söker utanför den kretsen. När kollegans bror faktiskt behöver jobb.

När höstmörkret kryper in över Sverige har Niclas Ranlind nästan hunnit glömma att han har en jobbansökan ute. Han har det ju bra där han är, på Arbetsförmedlingens IT-avdelning. Då ringer Vings IT-chef Stefan Billing och vill träffas en tisdag i november.

Niclas Ranlind tänker igenom vad han ska svara på de förväntade frågorna: "Varför vill du arbeta här?", "Vad kan du bidra med?" och så vidare. Ännu mer omsorg lägger han på vilket yttre intryck han ska ge. Dress coden på IT-avdelningar brukar vara skjorta och jeans, Niclas Ranlind ser till att han har en ren och prydlig sådan outfit. Och strax före mötet på Ving går han till frisören. Vid den här första intervjun pratar de mest om vilka kompetenser han har för arbetet med att avveckla stordatorsystemen. Niclas Ranlind nämner över huvud taget inte att han har en nära vän som jobbar på Ving.

Men han har tidigare erfarenhet av att få jobb via kontakter. Första jobbet efter examen var på ett IT-konsultföretag. Då sa en kompis som jobbade på Arbetsförmedlingens IT-avdelning: "Ge mig ditt cv så ger jag det till min chef." Chefen läste Niclas Ranlinds cv och anställde honom.

Arbetsförmedlingen, fackförbunden, jobbcoacherna, alla ger de samma råd: nätverka, mingla, prata med grannen. Men man behöver inte vara ung eller nyanländ invandrare för att inte ha någon att nätverka och mingla med. Man kan helt enkelt tycka att det är jobbigt. Vara en introvert typ. Linus Jonkman har nyligen gett ut boken Introvert – den tysta revolutionen, där han talar sig varm för de inåtvändas styrkor i arbetslivet. De skyr arbetsmarknadsevent och grannprat som pesten, men finns desto mer på andra, tystare forum.

– Mitt råd till arbetsgivare som söker den kompetens som är introvertas styrka – noggrannhet, koncentration, självständighet, kvalitetssäkring – är att använda digitala kanaler, hemsidan, chattar, sociala medier. Där är de introverta aktiva och synliga.

Ingen identitet – ingen effekt?

Det har gjorts ett antal försök med avidentifierade jobbansökningar. Under 2007 fick sju myndigheter i uppdrag av regeringen att ha försöksverksamhet, bland annat Boverket, Försäkringskassan och Rikspolisstyrelsen. När Statskontoret utvärderade det hela visade det sig att ingen av myndigheterna tyckte att det blev någon skillnad i vilka som valdes ut för intervju. Rekryteringarna tog mer tid än vanligt och det krävdes mer detaljerade profiler för tjänsterna, vilket också tog tid. Ingen av myndigheterna ville fortsätta med avidentifierad rekrytering efter försöket.

Introvert eller ej. Var det inte personen med rätt utbildning, passande jobberfarenhet och de efterfrågade egenskaperna som skulle få komma på intervju – inte den med rätt vänner? Här finns två ideal som krockar, enligt Pernilla Bolander, ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm. Dels har vi det meritokratiska idealet: Arbetsgivare ska inte ta hänsyn till nätverk utan helt enkelt välja den som är mest kvalificerad, en tanke som härrör från Taylors scientific management. Den andra idén handlar om sociala processer. Den utgår från att människor inte kan fatta strikt rationella beslut och fick större genomslag i takt med att intresset för företagskultur ökade. Relationer spelar en avgörande roll på arbetsplatsen och det är grundläggande att de fungerar väl. Det stora problemet med nätverksprincipen, menar Pernilla Bolander, är att man inte själv får fatta beslut om man ska söka jobb eller inte. Andra fattar det åt en.

– Oftast tror jag inte det är medvetet uteslutande utan av praktiska, pragmatiska skäl. Ändå får det implikationer för individen.

Bolagsstyrelser är ett tydligt exempel på nätverkandets effekter. Flertalet domineras av vita medelålders män. Enligt Pernilla Bolander utgör de ett extremt exempel på ett fenomen som genomsyrar hela arbetsmarknaden.

– Jag tror arbetsgivare uppskattar att använda nätverk eftersom det gör det lättare att hantera processen. De får oftare folk som de vill ha, folk som liknar dem själva.

Det finns förstås både för- och nackdelar med homogena arbetsplatser. Till fördelarna hör att samarbetet flyter smidigare med likasinnade människor. Man slipper förstå dem som tänker annorlunda. En nackdel är att färre ifrågasätter den rådande meningen i gruppen; det blir svårt att få flera perspektiv.

– Om styrelser finns det en aktiv debatt, men den överförs inte på andra områden. Å andra sidan, vad ska man säga till folk som skickar in ansökan på ansökan men inte får napp, säger Pernilla Bolander.

Visst, meriterna måste också vara rätt, säger de som förespråkar rekrytering via nätverk. Men inte desto mindre tycks meriterna minska i betydelse. Åsa Olli-Segendorf, filosofie doktor i nationalekonomi och för närvarande ekonom på Finansdepartementet, har studerat invandrares användning av kontakter. Nätverk verkar förmedla jobb som inte matchar kompetensen perfekt. Människor tar arbeten de inte är riktigt lämpade för. Istället för att matchas mot hela arbetsmarknaden så matchas de mot sitt kontaktnät, menar hon.

– Man får inte en personal som är blandad utan en etniskt, åldersmässigt och könsmässigt homogen arbetsplats.

Det avspeglas också i det faktum att utsatta grupper, som invandrare, får lägre lön när de rekryteras informellt. Grupper med starkare position i samhället som exempelvis svenskfödda män får däremot högre lön. Vilken sorts nätverk vi har tillgång till spelar med andra ord stor roll.

När forskningsinstitutet Ratio nyligen undersökte rekryteringen bland snabbväxande företag visade det sig att privata nätverk som vänner och familj var den främsta kanalen för att hitta nya medarbetare. Att passa in framträdde som det absolut viktigaste kriteriet för att få en anställning.

Ja, det är ju så här arbetsmarknaden funkar. Folk kan ha hinkvis med formella meriter men ändå inte passa in, som samhällspolitiske chefen Gunnar Wetterberg på Saco uttrycker det. Att också facken uppmuntrar till nätverkande tycker han inte är konstigt.

– Facken måste råda sina medlemmar det som är praktiskt och ger resultat. Vi ska verka för det bästa, men ge råd som tar hänsyn till hur verkligheten ser ut.

Det är viktigare än någonsin att matcha sin arbetsgivare, ha rätt egenskaper och känningar. Kan inte arbetsgivaren säkerställa det genom personliga referenser så finns en uppsjö av tester att använda för att säkerställa korrekt personlighet.

Nätverk avgörande för invandrare och unga

Att jobb förmedlas via nätverk är en orsak till att arbetsmarknaden i Sverige är etniskt segregerad. Chefer anställer oftare personer med samma bakgrund som dem själva, visar forskning vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. För utsatta grupper kan arbetsgivarnas användning av nätverk därför förlänga arbetslöshet.

En IFAU-rapport från 2011 visar att familjekontakter är extra viktiga ingångar till jobb för unga med låg utbildning och dåliga studieresultat. Informella nätverk spelar dessutom större roll för unga med utlandsfödda föräldrar än för unga med svenskfödda föräldrar.

Någon vecka efter intervjun med Vings IT-chef får Niclas Ranlind ett mejl från Sara Hammarberg på hr-avdelningen. Mejlet innehåller en länk till ett webbaserat personlighetstest som Niclas Ranlind fyller i hemma. Hundra frågor att ta ställning till som ska klura ut om hans personlighet passar in på Ving.

Snön har lagt sitt vita täcke över Stockholm när Niclas Ranlind i början av december åker till Vings huvudkontor för tredje gången.

– Det var nästan läskigt hur väl testresultatet stämde med hur jag själv uppfattar mig, säger Niclas Ranlind om genomgången av testresultatet med Sara Hammarberg.

Det visade sig också att hans personlighet är en sådan som Ving vill ha. Man ska vara engagerad, nytänkande, öppen och omtänksam och ha fokus på kunderna, enligt Sara Hammarberg.

Fyra dagar före julafton enas Niclas Ranlind och Ving om lön och anställningsvillkor och strax efter nyår kommer anställningsbeskedet för underskrift. Den första mars började han på sitt nya jobb. Nu får framtiden visa om de är rätt för varandra, Ving och Niclas Ranlind.

Rekryteringen av en av de utvecklare som moderniserar flygplaneringssystemet på Ving verkar ha gått "by the book". Meriter och personkemi har vägts samman, så förutsättningarna är goda för både den nyanställda Niclas Ranlind och företaget. Men ett samhälle där de flesta jobb tillsätts via riskfria kontakter tar stora risker. Det finns många där ute som inte syns i nätverkssamhället, vare sig de är skickliga, arbetsamma, mediokra eller lata. Och vad får vi för samhälle där arbetsmarknaden – för att inte tala om näringslivet och politiken – förlitar sig på kontakter och nätverk?

Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, ser stora risker med nätverkssamhället.

– Det är ett grundskott mot det institutionaliserade system som vi med rätta var så stolta över och trygga i. Vi öppnar för korruption och ett samhälle som baseras på familjerelationer och i förlängningen maffiatendenser. Om alla vet att man i första hand får jobb via kontakter, inte på meriter och via formella ansökningsförfaranden, vilka motiv finns då att skaffa sig de formella meriterna?

Ylva Hasselberg ser inget positivt i att fackförbund, Arbetsförmedlingen och jobbcoacher uppmanar människor att engagera sig i relationer för att det genererar nytta. Att man inte har vänner för att man tycker om dem utan för att använda dem till någonting, skaffa jobb eller få andra fördelar.

Att kontaktrekrytering ökar homogeniteten på arbetsplatserna kan vara bekvämt i ett kort perspektiv, men man missar en chans till dynamik. På samhällsnivå är det ett "mäktigt ifrågasättande av social mobilitet och annan utjämning", för att använda Ylva Hasselbergs ord. Alla har nämligen inte samma resurser att byta med.

– Den ena kan få sin begagnade bil reparerad av sin granne. Den andra har en granne som lånar ut sitt hus på Franska rivieran. #

Arbetsförmedlingen: Bit ihop och ge dig ut i minglet

Underskatta inte vikten av att använda ditt nätverk när du söker arbete. Det kan ge mer än du anar – jobbet som aldrig annonseras ut kan bli ditt med de rätta kontakterna. Bit ihop och ge dig ut i minglet.

Så låter det i Arbetsförmedlingens tidning Platsjournalen. Där tipsas arbetssökande om att bli kompis med personer som har stora nätverk och bjuda viktiga människor på lunch eller fika om de kan bidra till att man får jobb.

På myndighetens hemsida finns även en checklista över vilka kontakter man bör gå igenom. Familj och släkt kan erbjuda jobb eller sälja in dig hos andra, skriver myndigheten, medan vänner kan rekommendera dig mer avspänt eftersom de inte behöver känna samma plikt som familjen att hjälpa dig.

Naturvetares väg till jobb

Över hälften av Naturvetarnas medlemmar hade hjälp av kontakter för att få sitt senaste jobb. Bara drygt fyra av tio ansåg att de fått jobbet huvudsakligen genom formella meriter.

Frågan som ställdes var:

I vilken utsträckning uppskattar du att det var formella meriter (utbildning, erfarenheter) respektive ditt nätverk och dina kontakter som hade betydelse för att du kallades till din senaste anställningsintervju?

I huvudsak formella meriter: 44 %

Lika delar formella meriter och kontakter/nätverk: 36 %

I huvudsak kontakter eller nätverk: 15 %

 

Artikeln är ett samarbete mellan Jusektidningen och Naturvetare och publiceras i båda tidningarna.

Text: Emmeli Nilsson, Magasinet Naturvetare, och Ann Marie Bergström, Jusektidningen


Diskussionen fortsätter...

Under Almedalsveckan i Visby följer vi upp artikeln med ett seminarium om nackdelarna med att bara anställa dem vi redan känner.

Om seminariet i Almedalen

Jobbar inte längre på Naturvetarna


Kommentarer