Kontakt  |  Press  |  Annonsera  |  Om kakor  |  In English In English  |  RSS RSS

DUELLEN: Ger probiotika bättre hälsa?

Probiotika i livsmedel har blivit en miljardindustri. Många upplever bättre hälsa. Men forskarna är inte överens om lactobaciller som tillsätts i livsmedel har den hälsobringande effekt som livsmedelsföretagen lovar.

Publicerat 2012-10-25

NEJ

Elisabet Norin, docent i mikrobiell ekologi, Karolinska instututet

 

1. Kan vi lita på livsmedelsföretagens löften om att probiotika ger bättre hälsa?

– Man kan lita på att de har en näringsrik hälsoprodukt. Men det är inte bakterierna som gör jobbet. Det finns en massa olika arter av lactobaciller i magen, så det är en poäng att välja olika fabrikat. Men kom ihåg att bakterierna åker rakt genom magen. De förökar sig marginellt och är borta efter en vecka.

2. Får vi bättre immunförsvar och mindre magbesvär?

– Alla bakterier bidrar till att förbättra immunförsvaret. Det är mångfalden av de närmare tvåtusen arter vi har i magen som ger effekt. Det handlar om balans i det komplexa system som skapar immunförsvaret. Man kan tala om att den biologiska mångfalden i magen är avgörande.

3. Är de kliniska studier som genomförts tillfredsställande?

– Det finns inga kliniska studier med signifikans som visar att probiotika ger effekt. Enstaka studier visar på positiva resultat, som en produkt från Valio som förkortar tiden med diarré. Kom ihåg att det är de goda resultateten som publiceras, och inte de som förkastar tesen.

4. Finns det några risker?

– För friska personer har man inte visat på några risker. Tvärtom är det produkterna hälsosamma ur näringssynpunkt. En nederländsk studie visar att personer med infekterad bukspottkörtel uppvisade fler biverkningar och dödsfall än de som inte fick probiotika. Även små barn kan ta skada av probiotika innan den naturliga tarmfloran har utvecklats fullt ut.

5. Varför just släktet lactobacillus av alla de över tvåtusen arter som finns i magen?

– De smakar gott och är lätta att uppföröka. Produkterna fungerar utmärkt som mellanmål. Men återigen, tänk på mångfaldens betydelse för en balanserad tarmflora som förebygger magbesvär och förbättrar immunsystemet. Och vad kan en bakterie göra bland närmare tvåtusen andra bakteriearter. 

 

JA

Jan Nilsson, professor i experimentell hjärtkärlforskning vid Lunds Universitet och ordförande i Probis vetenskapliga råd

 

1. Kan vi lita på livsmedelsföretagens löften om att probiotika ger bättre hälsa?

– Ja det kan vi absolut göra. Även om olika stammar kan ge olika effekter och mängden och kvaliteten av de kliniska bevisen varierar så har alla de seriösa probiotika- och livsmedelsbolagen ett stort antal kliniska studier som bevisar de positiva hälsoeffekterna.

 
2. Får vi bättre immunförsvar och mindre magbesvär?

– I princip ja, men även där måste man titta på den underliggande kliniska dokumentationen. ”Mindre magbesvär” är ett för generellt påstående. Viss probiotika kan minska risk eller symptom för relaterade förstoppning medan annan probiotika kan minska problem med svullen mage. Samma sak gäller för immunförsvaret. Då man utvärderar probiotika är det därför mycket viktigt att relatera kliniska resultat till de bakteriestammar som har använts i studierna.

3. Är de kliniska studier som genomförts tillfredsställande?

– Det är mycket stor variation på kvaliteten av den kliniska dokumentationen inom det här området så det är svårt att ge ett generellt svar på den frågan. För enskilda stammar finns det många kliniska studier av mycket hög kvalitet.

4.   Finns det några risker?

– Probiotika regleras och hanteras som livsmedel i de flesta länder och är därmed att anses som mycket säkert och helt riskfritt att äta. Varje tillverkare av probiotika och probiotiska produkter har en skyldighet att se till att deras produkter är säkra. Det är bara i något speciellt fall med svårt sjuka patienter som säkerhetsrelaterade händelser registrerats.

5.  Varför just släktet lactobacillus av alla de över tvåtusen arter som finns i magen?

– Lactobacillus har traditionellt varit en del av vår kost, i form av fermenterade livsmedel. Efter införandet av kylskåp och moderna sätt att konservera livsmedel har vårt intag av dessa bakterier minskad radikalt. Därför, och för att släktet bara innehåller säkra bakterier som också är möjliga att producera i industriell skala, har valet av lactobacillus fallit sig naturligt.
 

chefredaktör
08-562 920 19, 0737-19 20 19


Kommentarer